jag tittar
jag blundar
jag andas
och jag lever
det faller från träden
och jag faller med dom
mot dom
under dom
över dom
tappar inte bort mina tankar
trasslar inte in mina känslor
jag ser klart
och jag känner klart
lika klart som vattenytan på sjön
som någons ögon mitt på dagen
jag förbannar mig själv
men ångrar mig direkt
förbannar ödet och lämnar det sen
finns ingen mening med att skylla på någon
jag och allt jag är
är lika bestående som himlens blå färg
det är som det är
och det blir som det blir
utan att jag kan påverka det.
torsdag 18 oktober 2012
2012-10-18 23.47
Upplagd av lalex kl. 14:51
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar