Du var mjukare än jag mindes dig. Varmare, finare och vackrare än vad du varit förra veckan jag träffade dig. Det annars så skämtsamma mellan oss var inte riktigt där idag, istället fanns ett slags allvar som inte riktigt var vi. Du satt på sängkanten och rökte nu och vårsolen genom fönstret smekte din nakna hud och fick dig att se så sårbar ut. Ylva ringde dig för tio minuter sen, men du hade inte svarat.
Du tog upp telefonen för att ringa tillbaka och jag tänkte för mig själv att vad är Ylva för jävla namn egentligen men ångrade genast tanken och vände blicken mot min egen nakna hud. Tänkte att vi alldeles nyligen varit så sårbara tillsammans och att det var min hud som varit varm emot din.
Dina händer som vandrat över min kropp. Inte någon Ylva alls.
torsdag 18 oktober 2012
2012-10-11 02.04
Upplagd av lalex kl. 14:42
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar