Det regnar
Smattrar mot fönsterna
Vattendroppar gör mitt fönster
Till en färgstark föreställning
Lutar min panna mot det svala glaset
Väntar
Tålmodigt väntar jag
På att ormarna ska släppa sitt grepp
Om mitt hjärta och min bröstkorg
Du finns i mina tankar
Trots att min sinnesstämning närmast är i panik
Frustrationen gör att jag vrider mig i min kropp
Ett vagt försök att fly
Från känslan
Trots att jag vet att det är omöjligt
Lämna mig nu
Måste gå mitt eget öde
Till mötes
Smattrandet irriterar mig plötsligt
Sorgsenheten slår mig i ansiktet
Jag kniper ihop mina ögon
I hopp om att jag ska vakna
Ur en meningslös dröm
Istället hugger ormarna
Hugger i mitt hjärta, i hela mitt väsen
Smärtan bedövar mig
Och jag kommer aldrig
Att känna något igen.
söndag 21 oktober 2012
20-05-2012
Upplagd av lalex kl. 08:59
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar