Gräset känns svalt mot min nästan bara rygg
Skymningens ljus gör att känslan av att vara avdomnad infinner sig i hela bröstkorgen
I huvudet
Röken ur min mun bildar en slags dimma ovanför mitt ansikte, där jag ligger
Skrämmande vindstilla
Det är när jag ligger där i cigarettrökens dimma
Och skymningens magiska ljus som jag plötsligt fattar ett beslut
En lösning på ett tillsynes omöjligt dilemma
Jag reser mig upp från gräsets bekvämligheter
Tittar mig långsamt omkring
Ser dig långt där nere vid sluttningen
Med alla som du känner
Du ser glad ut
Jag förtjänar bättre än att komma efter
Hjärtat skjuter sig själv då
I det ögonblicket
Jag ser för mitt inre hur det blöder
Det gör ont
I några sekunder och tre djupa andetag tittar jag på dig
Sen vänder jag mig om och går min väg
Jag vänder mig inte om där jag går
Har väntat tillräckligt nu
Känner din blick i ryggen efter ett stort antal meter
Vet att ditt hjärta läcker också
Att du också smärtar
Men vi båda förtjänar bättre
Fast att jag inte ser dina ögon
Så vet jag
Att om jag hade vänt mig om och tittat
Så hade du inte hindrat mig ifrån att gå
Och dina ögon hade skvallrat
Om det jag redan fastslagit.
måndag 7 oktober 2013
Insikten
Upplagd av lalex kl. 04:02
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar