Varm förbjuden hud
Under mina läppar,
Under mina fingrar, händer

Förbjuden hud med en doft som gör mig galen
Andedräkten mot min hud
Viljan i någons fingrar
På mig, under min hud, i mina tankar

Så nära mitt hjärta, uppfyller hela mig
Hela mitt sinne, mitt inre
Kom med mig
I ljuset av endast månen
Mot vår hud, mot mig
I mig

Rör mig som du aldrig har rört mig innan.

Fredag

Jag är snurrig men glad
Ångesten finns inte just nu
Den glöms bort i dansen
Och skratten

Liten text - oktober 2013

En av mina skor är fullständigt oknuten
Jag får knipa med tårna när jag går för att inte tappa den på vägen
Jag vill alltid ha det som jag inte kan få
Jag har alltid varit sån
Kanske för att jag egentligen inte vill ha det
Eller för att jag blir rädd när jag får det.

Sommar 2013

Väck mig igen när allt detta är över
Väck mig igen när
Jag har något tryggt att titta på
När hjärtat inte gör så ont

8december2012

Jag tror att jag har bestämt mig nu
För att långsamt glida ur ditt liv
Så att någon annan kan ta den platsen
Platsen som jag ändå inte är kvalificerad för

Det gör ont
Och jag saknar dig hela tiden
Men det är förmodligen bäst såhär.

10januari2013

väggen står inte still
eller så är det jag
som inte står still

molnen rör sig inte som dom borde
eller så är det jag
som inte rör mig som jag borde
idag

gatan kan vara blöt
och kall
himlen kan vara grå
och fönsterna tomma
men snälla du
glöm inte bort mig på vägen

Insikten

Gräset känns svalt mot min nästan bara rygg
Skymningens ljus gör att känslan av att vara avdomnad infinner sig i hela bröstkorgen
I huvudet

Röken ur min mun bildar en slags dimma ovanför mitt ansikte, där jag ligger
Skrämmande vindstilla
Det är när jag ligger där i cigarettrökens dimma
Och skymningens magiska ljus som jag plötsligt fattar ett beslut
En lösning på ett tillsynes omöjligt dilemma

Jag reser mig upp från gräsets bekvämligheter
Tittar mig långsamt omkring
Ser dig långt där nere vid sluttningen
Med alla som du känner

Du ser glad ut
Jag förtjänar bättre än att komma efter
Hjärtat skjuter sig själv då
I det ögonblicket
Jag ser för mitt inre hur det blöder
Det gör ont

I några sekunder och tre djupa andetag tittar jag på dig
Sen vänder jag mig om och går min väg
Jag vänder mig inte om där jag går

Har väntat tillräckligt nu
Känner din blick i ryggen efter ett stort antal meter
Vet att ditt hjärta läcker också
Att du också smärtar
Men vi båda förtjänar bättre

Fast att jag inte ser dina ögon
Så vet jag
Att om jag hade vänt mig om och tittat
Så hade du inte hindrat mig ifrån att gå
Och dina ögon hade skvallrat
Om det jag redan fastslagit.